Ibland har jag undrat om det beror på dockhuset, det som stod längst fram i fönstret till leksaksaffären på Ronnebygatan. Huset jag aldrig fick. Jo, visst var det mindre än Berits, min bästis, men tillräckligt stort för att fylla mina drömmar en hel lång höst. Fram emot jultid var fönstret tomt.